Mamma

Är ett ord jag hör säkert 100 gånger per dag nu. Och det träffar pricksäkert mitt i hjärtat varje gång. Det är det största någonsin. Jag kan fortfarande förundras över att han har vuxit fram i min sargade kropp. Att jag får vara med varje dag.

Igår ställdes mig frågan hur det nu är att vara förälder? Efter mitt svar, så stannade frågan kvar och jag inser att svaret handlar ju om så mycket mer. Inte om det som ligger på ytan, som att vi inte har sovit på över ett år eller att han har så sjukt jobbigt med sin allergi och magont. Vilket gör att det är oerhört svårt att slappna av. Konstant sömnbrist och stress, dålig kombination för hälsa och mående. Förmodligen är det det vi tar upp när folk frågar hur det är… Negativiteten.

Egentligen är det ju en helt galen resa vi gör, vad vi får vara en del av. Jag vill aldrig glömma det! Han är absolut det finaste och roligaste som finns. Vilden. Galningen. Busfröet. Och självklart, GENIET!

JAG GÖR VAD SOM HELST FÖR HONOM

Posted in deLux, John, Vardag | 1 Comment

Logg: när allt blir värre?

Ja, alltså det här med att försöka få kakan att somna själv i sängen har i stort sett bara gett en positiv bieffekt. Han blir av med en hel del gaser när han gympar runt tills han blir helt utmattad. Annars så tar det fortfarande ca en timme, och mönstret är ganska lika varje gång. Sprattla runt – bli lite trött – gråta lite och vill koma upp – lugna ner sig och vila mot armen – ner i sängen igen  – och så börjar allt om från början. Tills han är så utmattad att han somnar. Det skonar inte våra ryggar särskilt mycket, tar längre tid. Han vaknar fortfarande i snitt fyra till fem gånger per natt. Och nu har dessutom dags vilorna blivit helt omöjliga… Allt är ur fas.

Jag upplever det som att pappan har lite lättare att få honom lugn i sängen, mina kvällar vill han vara hos mig. Vilket resulterar i gråt om jag inte tar upp honom.

Nu struntar vi lite i det här, somnar han hos oss efter kvällsvällingen så gör han det. Gör han det inte så försöker vi få honom att somna i sängen. Kanske har vi gett upp för fort eller så kanske vi inte är tillräckligt hårdnackade, men ingen av oss mår bra av hysteriskt gråt och stress…

PS. Jag har börjat jobba igen, lite som att komma hem. Pappan har precis landat i tyskland och ska turnera  i en vecka… Och inatt har vi haft en guldnatt!

Posted in John, Vardag | Leave a comment

Abstinens

Sedan sommarlovet började har jag och John varit runt på en del av charity shopsen i stan.  Och maIMG_5260n märker att det är ute med vävning, eller så har Mika hållit sig därifrån… Min vävboks samling har fått ett kraftigt tillskott. Abstinensen är total. Jag fyller på mina förråd med allt från nålar till böcker för att försöka stilla ett behov… Det går så där, skapar egentligen mer frustration. Den här veckan har jag varje fall umgåtts med stolen två gånger. Det har ju inte hänt på bra länge, minns inte när sist. Jag behöver ett bo där jag kan både väva och ha junta. Tänk att ha tillgång till stolen dygnet runt. Satan så fett!

 

PS. Postbilen är såld. Skönt och sorgligt, den har tjänat oss väl.

 

Posted in deLux, Vardag, Väv/Weave | Leave a comment

Logg…

Stiltje, inget blir bättre. Vi har haft två eller tre kvällar då nattningen tagit ca 30 minuter. Annars är det precis som när vi började, gympa och sen gråt. Dessutom så har han börjat med hysterisk utbrott på nätterna, vaknar och gråter svårtröstat. Tre till fyra gånger per natt. Och sjukt klängig dagtid.

I snitt så somnar han ca 45min senare än vanligt och vaknar nu alltid strax efter 5, förr var det åtminstone strax efter 6. Det betyder 1,5h  mindre sömn per dygn…

Hänger det ihop med att det är en dålig period? Mitt i en utvecklingsfas? Är det fler tänder på g? Finns det bra perioder?

 

PS. Varför går förmiddagsvilan alltid så fort? Och varför passar jag inte själv på att sova?

Posted in John, Vardag | Leave a comment

Completely lost is?

Jag måste helt ha tappat förståndet. Efter att vi bytt till sittdelen på Johns vagn, så har den gått mig på nerverna. små fel som driver en till vansinne.

Jag ansåg att vagnar överhuvudtaget är fula… Men alltså, först snöade jag in på att jag ville ha en helt ny eller mycket bättre beggad, sen fastnade jag i retrogrupper och efter att Justus fick en retro sittvagn så var jag helt klar med att John också så klart ska ha en. Började leta fina 70-talare med kantiga suffletter, sedan 80-tal med kantig sufflett.

Eeh, och imorse åkte jag till Uppsala och köpte den här. WFT liksom…

Brio comfort -94?Det är ju då chassit jag var ute efter, tänkte att jag behöver ett ytterligare projekt här i livet och fixa ny klädsel. Det här är 90-tal (rys)…

Rött=Rätt och William får gå med skämskudde…

Posted in deLux, John, Vardag | 4 Comments