Man landar. Det var en mjuk landning. Lite för ovanlighetens skull – en kvinnlig pilot. Hemfärden har pågått i ca12 timmar och avsaknaden av tidsuppfattning är absolut. Det är fortfarande 1 timmes bilresa kvar. Min mor ligger i 140km/h hem med ett tillägg att det är på fel sida av vägen. Svåravslappnat men uppskattat.
Jag har en gnagande ångest, lite som resfeber, i mitt bakhuvud. Kan inte finna klarhet i om det är imorgon tisdag eller på torsdag som skolan börjar. Den efterlängtade skolan.
Dock så visade sig klarheten till slut – torsdagmorgon är det. Så då har jag två bonusdagar att inte göra så mycket alls på. Tillbaka till resan. Vi tog som vanligt med en extra resväska hem – den är fylld av ost, korv och pickles. Det kommer att bli fint med dessa små treats nu när det inte blir så mycket annan lyx. Pakter har gjorts och min våg den hade gått upp 4kg när jag kom hem.. Kanske har den också varit på ölfestival, frossat i crisps och pastrys?
Nu känns det skönt att komma tillbaka till verkligheten och vardagen. Det är som min kära William säger; Det känns som om Gävle är ett halvår bort och att England bara har varit en weekend.
Rutiner – jag längtar efter dom.
Och det känns rätt med årstid – mycket soppa, hembakt bröd, promenader. Vävning. Jag ska försöka köpa mig en cykel och en ryggsäck. Det blir en smidig väg till och från skolan. Dessutom ska jag bli mästare på mellanmål!!
My plan for now
Jag misstänker att man blir förfärligt bakis av ölen i det här landet. Inte av en, två eller tre pints. Men av fler än det..
Vi for till Manchester för ett dygn. Checkade in på ett fint hotell – duschade länge, sov gott och åt frukostbuffé.
Jo vi gick runt på pubar också – såklart! Först så åt vi italienskt och sedan hittade vi till två riktigt sunkiga pubar med inte så god öl.
Det var helt enkelt för sunkigt och när ölen luktar lortvatten – då börjar det lätt vända sig i magen. Så vi gick in på ett lite mer fancy hak som kändes lite som O´Learys fast lite hippare.. Det var inte riktigt vi – så kvällen avslutades i hotellbaren – med en riktigt god öl Bitter/Twisted. Och det var riktigt skön stämmning!
Onsdagen började vi med frukostbuffé och avfärd mot vårat riktiga resemål i Manchester. Det gick galant att hitta fram – inte alls som dagen innan när vi skulle hitta hotellet i en smet av gator och olika filer.
Imperial War Museum North – var bra. Men jag måste nog sätta högre betyg på det i Duxford! Oavsett så blev det ytterligare en guldDag med ett litet minus för bilfärden hem. Som tog två timmar bilkö för mycket.
Jag ger ett stort plus till föraren av bilen.
Ett stortstort+
Vi sysselsätter oss. Smala vägar och fina byar. I fredags åkte vi ner till Portsmouth och gick ombord två väldigt gamla skepp.
HMS Warrior & HMS Victory – Mäktigt
På lördagen mötte vi upp två fina svenskar. Vi körde i galen karavan och letade efter carboots som inte existerade. Kvällen så åkte vi upp till Amberly och the Black Horse på ölfestival – där man kunde välja bland ca30 bitter´s!
Det var svårt att få taxi hem – men vi fixade biffen till slut.
Väldans fint är det – och jag vill kunna dela det med så många!
More to come…
Dagen Tisdag har på senare år fått en fin innebörd.
Att få nära kära och nya vänner, ett umgänge som känns ytterst ordinärt. Alla fina kära vänner finns där outsagt till och från. Nya dyker upp och består eller försvinner i mängden.. Jag vill extra uppmärksamma Klara! Vilken underbar fröken!!
Och Clasons, vi kommer att sakna er!
puss från slutet av Gävle och en början till ett puss från HEJ BRITTANIA!!
Tiden går framåt och året är bra. Året blir bättre ju mer tiden går, faktiskt. Jag skapar mina egna föutsättningar. Livet är bra. Ting avslutas vilket peppar för nya påbörjningar.
En fin 12 dagar lång semester stundar. Och jag längtar så det värker. Om två dagar då sätter vi fot på den ö som är som ett andra hem. Det är trivsamt, att finna en främmande plats där man känner sig hemma.
Nu snart börjar min bästa årstid, jag längtar och den kommer att bli underbar på alla sätt. Men först så avslutar vi Gävle med en finfinTisdagskväll!
Som man bäddar får man ligga – och mina lakan dom är manglade!
Mer eller mindre fick jag sömn hela vägen fram till klockan16
Det känns tacksamt och lite oroväckande - med tanke på hur pigg jag har varit inatt.
2nätter gjorda – 2 to go
Sen ska jag tillbaka till dagen.
Bok är ett bra sätt att få sega timmar att gå på natten
38 arbetade timmar på 56 levda.
Det är vid dessa tillfällen man inser vikten av bra arbetskollegor. Vilket jag helt klart har turen att ha i sommar. Det kan vara ett hårt arbete, inte fysiskt. Men också ett givande och perspektiv sättande arbete.
Nu har jag äntligen helg. Det är jag och en folköl i soffan. Där funderar jag på vad mina kära gör och att dom plötsligt är väldigt utspridda och långt bort.
I långtbortaländer och inte så långtbortaländer.
Och jag – jag ligger här hemma, i gävle, på övreBergs, på soffan..
Jag har en historia om en talgoxe.
Den trivs i vårat vardagsrum.
Den har hälsat på ett flertal gånger.
På stolskarmen brukar den sätta sig.
Det är samma talgoxe varje gång.
Jag känner igen den – den är lite flotttuffsig på huvudet.
Imorse kom den igen – bara flyger rakt in och sätter sig på stolskarmen.
KikKik och sedan ut igen.. Jag gormar och ser hur den kommer att besudla hela vår lägenhet en dag.
Jag stänger dörren så att det bara är 7cm glipa och tänker att; Ha, nu kommer den inte in!
William ser menande på mig; han påpekar att den aldrig kommer när han är här. Och han ser menande på mig.
Den kom in ändå, men hade svårare att komma ut. Två gånger samma morgon.
Nästa gång ska jag fota..
Ni ska nog få se
Leken leker med mig.
I dålig kombination av gungande hormoner, inget socker och ett onärvarande självförtroende. Detta försätter mig i dålig dager. Inte mitt val – det här är inte mitt val.
Jag lider. Andra lider också.
Men att bita ihop är inte alltid så lätt. Och kombinationen av tre kan förvirra sinnesnärvaron.
Gråta. Skratta. Dö. Arg. Arg. Arg. Glad
